Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 4. Stek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin konstruktion är den, som redan är påpekat, en
underart av råbandsknop.
*
Skotstek är ännu säkrare än råbandsknut, i all
synnerhet när frestningen icke gäller alla de
utgående parterna. Man inser av fig. 50, hur den är
byggd. Även här bildar den ena ändan en
bukt; den andra går in i bukten, gör ett
slag runt om densamma, men i stället för
att som i råbandsknopen gå samma väg
tillbaka ut genom bukten bredvid och utmed
sin egen part, går den, i det den fullbordar
ett halvslag omkring bukten, ut åt sidan
mellan bukten och sin egen part. Vid frestning
på den ända, som går in i bukten och sedan
bildar halvslaget omkring denna, kommer därför
denna ända (liksom vid en beläggning, se längre
fram!) att beknipa sin egen sladd. Felaktigt är
att göra knuten så, att frestningen äger rum på
denna sladd i stället. På samma sätt kan man fästa
ett tåg (t. ex. ett skot) i en ögla, ett öga, en kaus, i
del man låter tåget gå in i ögat o. s. v. och bilda
halvslaget däromkring, såsom nyss är beskrivet. Om
man på samma sätt fäster det i och omkring en
hake, uppstår det hakstek, som brukar kallas
holländare (se längre fram!).
 |
| Fig. 50. |
Ännu säkrare blir skotsteket, om sladden tages
två gånger omkring bukten, innan han stickes ut
under egen part; detta är dubbelt skotstek (fig. 51),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:00:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/knutar/0069.html
