Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Stek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Enligt S. Pälsi har man på stenåldersboplatsen i
Kiukais kapell i Åbotrakten hittat en lerkärlsskärva,
som visar intryck av nät med utpräglade skotstek.
(Om fiskeriet i Finland under stenåldern. Tidskr.
Aika 1912, s. 543.)
För att få en fast ögla använda fiskare stundom
en ögleknut, som göres sålunda: först gör man en
vanlig halvknut, där man önskar att öglan skall
börja, utan att åtsamsa den; sedan stickes sladden
tillbaka genom halvknuten från motsatt sida mot i
vanlig rännknut (sid. 34), men tages två gånger
omkring bukten, innan han går ut. Denna knut glider
ej, men är tämligen klumpig. Pålstek torde vara
att föredra.
I nära sammanhang med skotstek står pålstek
(fig. 55). Det är i själva verket samma knut, men
använd så, att man med den fäster ändan av ett
tåg vid själva tåget. Härigenom bildas en ögla, som
icke löper eller förskjuter sig, utan är fast. Därvid
måste bukten i själva knuten bildas av sladden och
halvslaget av den halande parten av tåget, icke
tvärtom. Man fattar med vänstra handen
tåget ett stycke från ändan (som vetter
framåt), där man vill fästa öglan, och
bildar där ett halvslag åt höger så, att
sladdens varv ligger överst; nu stickes sladden
upp genom halvslaget, tages bakom och
omkring den fasta parten och därefter ned
genom halvslaget bredvid sin egen part,
varpå steket åtsamsas genom dragning i
 |
| Fig. 55. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
