Om knutar / 77 (1916) Author: Hjalmar Öhrvall Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Stek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vi komma nu till en grupp knutar, som tjäna
till att fästa en lina, tross o. s. v. i en spira eller
dylikt.

Fig. 75.

Fiskarsteket användes t. ex. för att på mindre
segelbåtar fästa ett toppsegelsfall vid rån. Man tager
fallet två rundtörnar om rån, därefter omkring den
stående parten och tillbaka igen samt under
rundtörnarna (fig. 75), varefter steket åtsamsas
väl. Om det är riktigt gjort och väl
åtsamsat, sitter det bra och slirar ej; är
dessutom lätt att lossa. Det utgör ett gott
exempel på friktionens verkan (se sid. 47!),
ty det är egentligen rundtörnarnas friktion
mot spiran och mot varandra, som gör motstånd;
sladdens sista tur omkring rundtörnarna tjänar mest
att hålla ihop dessa. Tre rundtörnar äro än bättre.
Ibland tager man för större säkerhets skull sladden
tillbaka under den första rundtörnen eller gör ett
eller flera halvslag omkring den stående parten (fig.
76). Fiskarsteket användes
även på samma sätt som
timmerstek vid hissandet av
långsträckta, tyngre föremål,
såsom bjälkar o. d.

Fig. 76.

Man kan förbättra denna
knut genom att, i stället för
att lägga båda rundtörnarna bredvid varandra,
låta dem korsas; man gör först den, från den
fasta parten räknat, yttre rundtörnen, låter linan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>