Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Valknutar, pärtkuntor, plattingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så finner man vidare, att om en tråd, vilken som
helst, då han passerar en annan, går över honom,
så gör han det även nästa gång de mötas i samma
varv och tvärtom. Han går således alltid över en
viss annan tråd eller alltid under. I valknutar med
ett jämt antal trådar (4-, 6-, 8-slagna o. s. v.)
däremot gäller, att om en tråd någonstädes går över
en annan, så går han i samma varv under honom
nästa gång, och tvärtom (fig. 138). Varje tråd går
således växelvis över och under en annan part.
Efter dessa förberedande iakttagelser låtom oss
se till, hur en valknut av enklaste slag anlägges
nämligen en treslagen sådan.
Första anläggningen till en sådan valknut är ett
halvslag (fig. 127). Det utgör första varvet och vore en
enslagen valknut, om man kunde tala om en sådan.
Nu låter man den fria ändan korsa parterna i
bukten på samma sida, så att ändarna komma ut
på var sin sida av bukten, fig. 128. Återstår det
tredje och sista slaget, som göres efter den regeln,
att den ena fria parten först korsar den andra
sålunda, att den går under densamma, om den själv
förut passerat över en part (vid sitt utträde ur
knuten) och tvärtom; således den till höger tages här
under den till vänster och så in i och tvärs igenom
 |
| Fig. 127. |
|
| Fig. 128. |
|
| Fig. 129. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
