Om knutar / 134 (1916) Author: Hjalmar Öhrvall Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Valknutar, pärtkuntor, plattingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Birka, säkerligen av byzantinskt ursprung och som
lära vara ännu äldre (från 900-talet?).

Diamantknuten. Valknuten med två ändar
ombildas ofta av sjömän till en annan prydnadsknut,
nämligen diamantknut, på följande sätt: valknuten

Fig. 157.

lägges med ändarna av samma
bukt sålunda, att de komma
ut på samma sida om
knuten, snett emot varandra (se
fig. 157), där ju båda ändarna
komma fram på undre sidan.
Sedan tages vardera ändan
omkring den fria buktens
motsatta part (den fortsätter således åt det håll, dit den
pekar, och vidare runt omkring bukten), och stickes
ned genom det fyrkantiga hålet i mitten (fig. 157).
Slutligen åtsamsas knuten undan för undan. Bukten,
vars storlek avpassas efter sitt ändamål, användes att
bära en kniv, märlspik o. s. v. uti. Knuten kan
också tydligen fördubblas, tredubblas o. s. v., då
den blir större och prydligare. Diamantknuten kan
uppfattas som en pärtkunta, hårt åtsamsad omkring
rötterna till en bukt, som utgår ur knuten. Den
kan bekvämare göras på ett annat sätt, som strax
skall beskrivas. Den är nämligen tydligen identisk
med en i Kina allmänt förekommande knut, som

Fig. 158.

dock har en helt annan användning, nämligen
den kinesiska knappknuten eller, om man
så vill, knutknappen, (fig. 158). D:r Thorild
Wulff hade vänligheten att från Nagasaki

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>