Om knutar / 156 (1916) Author: Hjalmar Öhrvall Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Knopar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varje part på insidan[1] om egen part genom samma
bukt i kronan som förra gången (den tredje går
därvid genom en redan fördubblad bukt). De fria
parterna komma sålunda fram mitt på knopens
utsida, var och en utmed en part, som ett stycke ännu
icke är fördubblad. Man låter nu en sådan fri part
följa utmed den enkla (förbi två bukter) och, sedan
man banat väg med märlspiken (som
insättes mellan den andra av dessa
bukter och nästa enkla bukt), stickes
den fria parten upp i knopens mitt
(fig. 187, 188). Båda dessa
taljerepsknopar äro vackra, stadiga knopar, som
alldeles likna en dubbel, treslagen
pärtkunta. Men på den först beskrivna
komma de fria parterna fram under
knopen utmed trossen, på den senare
komma de ut upptill, mitt i knopen.
Denna kallas också dubbel diamantknop.
(Jfr sid. 158!)

Fig. 187.

Fig. 188.

På fyrslagen tross göras dessa
knopar efter samma regel, med den skillnaden, att vid
fördubblingen varje part tages genom sin egen bukt,
utmed den part, som redan förut går genom denna)
antingen alltid på insidan eller alltid på utsidan.

I trossar och linor förekomma icke fler än tre,
högst fyra dukter. Men om man lägger fem eller flera
likadana snören o. s. v, tillsammans, kan man med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>