Om knutar / 190 (1916) Author: Hjalmar Öhrvall Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Splitsar, tagling, bändsel, beläggningar m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till skruven i dess hals. Strängen sitter således
icke fast i själva öglan, som den icke ens berör, då
den är spänd, utan frestar lika på båda dess
ursprungsparter; och det tvärgående lilla stycket av
strängen bildar en kant, som strängen går över, och
som bestämmer dess längd. Denna enkla beläggning
håller utmärkt och kan användas även för andra
ändamål. Lägges redan från början ändan i ögla,
kan det hela lätt lösas.

Fig. 226.

Ett annat sätt att fästa en tråd, eller ett snöre
i en ögla, så att den med lätthet kan lossas är
följande.

Man tager tråden genom öglan och gör
rundtörn om ena parten i bukten, därefter omkring den
andra åt motsatt håll, så vidare en dylik
omkring den första parten åt samma håll som
förut, 2—3 gånger om vardera (fig. 226) och
åtsamsar det hela ned mot bukten. Detta är
ingen knut, men ett slags beläggning, som
håller väl, helst om öglan är av grövre gods
än tråden o. s. v., som fästes däri och ej
alltför styv. Sladden kan, om man så vill, fästas
med ett halvslag omkring bukten eller
omkring ena parten. Denna förbindelse har den
fördelen, att den kan lossas när som helst,
även om den hela tiden hålles spänd, vilket ju icke
är fallet med vanliga knutar.

Snören till markiser och dylikt ser man ofta
fästade på två tillhörande krokar på det mest
tillkrånglade och konstiga sätt. Enklast torde vara att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>