Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Magiska knutar (trollknutar), knutar med rituell och symbolisk betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter dessa spridda notiser om symboliska och
magiska knutar i allmänhet är det på sin plats att
behandla vissa speciella knutar, som i forntiden och
även senare ur redan framhållna synpunkter spelat
en viktig roll.
Den gordiska knuten har som bekant ända
sedan forntiden tjänat som symbol för uppgifter,
omöjliga att lösa. Sagan om denna knut lyder i
korthet sålunda. Frygierna hade råkat i strid och
av sin gudom fått det rådet att välja till konung
den förste, de på väg till Zeus’ tempel mötte, åkande
på en bondvagn. Det befanns vara en fattig bonde,
Gordios; de valde honom till konung, han skaffade
dem fred och blev stamfader för deras konungaätt.
Han byggde en stad, Gordion, vid floden Sangarios
(enligt sagan kung Midas’ residens), och vagnen,
på vilken han åkt, uppställde han i Zeus’ tempel.
Tistelstången på denna vagn var fästad vid oket
medelst en knut, gjord av bast, vare sig av benved
eller kornellträd, vars parter voro så konstigt slingrade
i varandra och med ändarna så väl dolda, att
ingen kunde lösa densamma; och oraklet hade
förkunnat, att den, som lyckades lösa den, skulle bli
världens behärskare.
Då Alexander på sitt persertåg kom till Gordion
och icke kunde lösa knuten, avhögg han den med
sitt svärd. Men enligt Aristobulos, säger Plutarkhos,
löste Alexander knuten med lätthet, i det han blott
tog bort den pinne ur tistelstången, som fasthöll
densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
