- Project Runeberg -  KOBO - Berättelse från Rysk-Japanska kriget /
126

(1905) [MARC] Author: Herbert Strang Translator: Karin Jensen - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vid midnattstid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i mörkret; ett sakta prassel utanför fönstret, som om en fågelvinge
snuddat mot muren. Han ansträngde sig för att se; stjärnorna
glimmade nu kalla och klara, men månen sken ej, och han kunde
ingenting urskilja. Åter prasslade det. Han försökte prässa sig
så långt upp i öppningen, att det blef honom möjligt att sticka
ut hufvudet. Axlarna fastnade, nej, det var ogörligt, så vida inte
— jo, genom att vrida sig i en ytterst besvärlig ställning kunde
han tränga sig ända upp i öppningen, och han lyckades sticka ut
hufvudet. Någonting snuddade vid hans ansikte med en
spindelväfs kalla, hinnaktiga beröring. Han sträckte ut handen — det
var borta igen. Skulle det komma tillbaka? Han väntade.

Åter förnams samma, knappt märkbara beröring, och nu
tyckte han sig mot den stjärnljusa himlen urskilja en mycket fin
tråd. Han grep efter den, men den vek undan hans fingrar och
försvann. Han väntade åter, hur länge visste han ej, men det
förekom honom som en timme. Då gled åter den tunna tråden
längs murens yttersida, tills den nådde honom. Han grep efter
den, rädd att röra vid den, så att den kanske skulle slitas af och
fladdra bort. Han fick tag i den och drog den till sig. Tråden
var ett tunnt silkessnöre!

Han krånglade sig med någon möda ned ur
fönsteröppningen och in i rummet, i det han försiktigt, men stadigt höll fast
i snöret. När han drog däri, kände han, att endast den öfre
delen gaf efter; den nedre delen var fastgjord eller hölls fast nere
vid marken. Den del, som befann sig uppe i luften, drog han
åt sig, och han fick då en förnimmelse af att han höll i en
metref med en sprattlande fisk i ändan. Under några sekunder
halade han, utan att något motstånd förnams; sedan märktes en
plötslig stöt, liksom om det fångade föremålet, hvad det nu kunde
vara, gjorde en ansträngning för att slita sig loss.

Plötsligt upphörde motståndet, och trots mörkret såg Bob
fönsteröppningen skymmas af någonting. Under ett skrapande
ljud mot väggen, som gjorde Bob helt förfärad, halade han in en
stor trekant af papper, sträckt öfver en lätt ram af bambu. Den
fastnade i öppningen. Ännu en gång måste han krafla ditupp,
och med någon svårighet lirkade han den böjliga träställningen
genom den smala öppningen. Nu var det gjordt. De böjda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:00:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kobo/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free