- Project Runeberg -  KOBO - Berättelse från Rysk-Japanska kriget /
129

(1905) [MARC] Author: Herbert Strang Translator: Karin Jensen - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vid midnattstid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadigare kring kofoten, gjorde vändning helt om och började krångla
sig upp genom öppningen med fötterna främst och alltjämt
stadigt hållande om repet.

Skulle hans ansträngningar krönas med framgång? Denna
fråga tvang sig med plågsam styrka på honom, medan han
mödosamt kafvade sig baklänges och uppåt. O ve - på halfva
vägen fastnade han; hans rock och väst knölade ohjälpligt ihop sig,
och värre blef det, ju mera han stretade. Han måste söka glida
tillbaka ned i sitt fängelse.

Men det var nästan ännu svårare att komma tillbaka än det
varit att tränga sig ut. Med en våldsam ansträngning hade han
låtit sig hasa utför den sluttande öppningen, och han hade just
släppt sig ned på golfvet, då hans fot råkade sparka till
huggjärnet, som skramlande for utåt stenhällen.

Omedelbart därpå hörde han steg i gången. Hans
fångvaktare måste ha uppfångat ljudet och skulle helt säkert komma för
att taga reda på orsaken. Han skulle omöjligen kunna hinna
kasta af sig rock och väst och tränga sig ut, innan mannen stode
inne i rummet, upptäckte hans flykt, gåfve alarm eller kanske
skure af repet.

Bob lyssnade med sjunkande mod. Skulle han i sista
ögonblicket misslyckas? Kanske, när allt kom omkring, mannen ej
skulle bry sig om att komma...

Jo visst — stegen stanna utanför dörren, det lyser i springan
därunder. Bob hör mannen fumla med sina nycklar; en nyckel
sättes i hänglåset, bommen drages åt sidan. Vid detta laget har
Bob, med sitt beslut fattadt, ställt sig bakom dörren. Den vrider
sig tungt på sina rostiga gångjärn, och halfva rummet lyses upp
af den skumma lykta, som bäres af den sibiriske infanteristen,
hvilken tittar in. När han ej ser någonting till vänster, tar han
ett par steg framåt och höjer lyktan för att lysa upp den andra
hälften af rummet.

I detta ögonblick rusar Bob på honom likt en tiger, Ett
våldsamt slag under hakan, och ryssen faller baklänges som
en stock, medan hans lykta slamrande far i golfvet och genast
slocknar.

Två sekunder förgingo, två sekunder fyllda af det mest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:00:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kobo/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free