Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fru Isidore G. Pottle - XV. Fienden rycker an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och får mig litet att äta. Kom genast tillbaka, om du ser några
spår af tjuntjuser.
— Ska ske, massa. Mig har ätit mycket mat. Inte vara rädd!
Bob återvände till damerna.
— Välkommen, herr Fawcett! ropade. fru Pottle. — Jag har
just nyss slutat min fjärde kopp. Ett utmärkt te, till och med
utan socker och grädde! Men jag förstår inte karlen, som ni har
med er. Jag trodde, att kineser tycka om te, så jag bryggde en
extra stark kopp åt Ah-Sam. Men kan ni tänka er — karlen blir
absolut ohöflig — använder det fulaste språk och slår ut teet på
marken! Hvad tycker ni? Ni är nog törstig; drick nu detta,
och här har ni litet ris — chow, kallade er Sammy det. Jag
trodde, att det var det kinesiska ordet på »hund»?
— Ja, sade Bob och blinkade listigt, det eller något annat
slags mat.
— Så gräsligt! utbrast Ethel. — Inte kan det väl vara sannt!
— Jo, jag fruktar det. Lilla vov-vov är en stående rätt
i Kina.
Fru Pottle såg förfärad ut.
— Jag kan just undra, sade hon tankfullt, hvad det var för
en stufning de gåfvo oss i går...
Hennes funderingar kommo till ett tvärt afbrott, därigenom
att Ah-Sam kom storspringande uppför ravinen.
— Massa, skrek han, mig se många stycken tjuntjus komma
i galopp i galopp här nedan berget!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
