Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Omringade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i grottan. Ett matt sken belyste det oregelbundna taket och
väggarna. Ingenting ovanligt förmärktes.
— Det kanske var en fågel eller en läderlapp, sade Bob.
— Visst inte, herr Fawcett. Det var en karl, det vet jag
fullkomligt säkert. Jag låg vaken och funderade och lyssnade till
min kära Ethels andedrag, då jag hörde fotsteg. Jag hoppade
upp — jag hörde det alldeles tydligt, sedan följde ett slags
harklande ljud, som när en karl klarar sig i strupen, och så såg jag
ett par ögon lysa —
— Men snälla tant, hur kunde du se det i mörkret?
— Min söta vän, jag gjorde det alldeles bestämdt, det
bevisas ju bäst därutaf, att när jag sköt af pistolen, försvunno
ögonen. Och då vaknade du upp, och också du hörde ju steg, flere
steg, som hastigt tassade tillbaka inåt grottan.
— Jag tyckte mig nog höra fotsteg, sade Ethel, men jag
var så yrvaken och uppskrämd att — Ack, herr Fawcett, jag tycker
inte om den här hemska platsen! Man kan ju aldrig veta, hur
många som finnas härinne.
— Men jag trängde mycket långt in uti den, innan jag förde
er hit, och jag såg ingenting.
— Lita på det, ni, att det finns en ingång till, försäkrade
fru Pottle. — Och nu komma ryssarna för att falla oss i ryggen
den vägen. Om jag icke vaknat, skulle vi alla legat och simmat
i vårt blod. Jag tror, att jag skrämde dem; det vet jag, att jag
gjorde, men de komma nog igen. Herr Fawcett, ni får hämta
upp en afdelning af ert folk och köra ut de skurkarna åt andra
sidan.
— Det hela är ganska egendomligt. Men jag tror ändå inte,
att ni funnit rätta förklaringen. Ryssar skulle inte ha sprungit sin
väg, därför att ett pistolskott aflossats. Jag måste närmare
utforska grottans innandömen. Ah-Sam, gå och hämta hit en
fackla till!
Kinesen hade följt tätt efter Bob. Han kom snart tillbaka
från högkvarteret med en fackla, som han på Bobs uppmaning
tände.
— Du stannar nu här med den andra facklan, tills jag
kommer tillbaka, sade Bob.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
