Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Herr Schwab peklager sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Sade damerna ingenting om honom?
— Nej, ingenting, De voro utmattade af den häftiga ridten
och mycket upprörda. De nämnde intet namn utom ert.
Bob sjönk tillbaka i stum hopplöshet. Kobo hade alltså
fallit i sin fiendes händer! Någonting måste göras för att rädda
honom. Bob vågade ej tänka på de afgrundskval, som
Tschang-Wos grymma händer skulle kunna låta honom genomgå.
— För hur länge sedan hände detta? frågade han.
— För sex timmar sedan. Klockan är nu fem.
— Kan ni ingenting göra för att hjälpa honom? Ni känner
honom ju — vet hur värdefull han är för ert land! Visst måtte
väl någonting kunna göras!
— Detta gör mig mera ondt än jag kan säga... Jag skulle
vilja göra allt som stode i min makt för Kobo San, men jag måste
lyda order. Jag skulle ha förföljt de flyende mandschurerna, om
jag ej fått instruktioner att ej gå på andra sidan en viss linje.
Kobo San skall veta, hur man dör för Japan.
Bob kunde ej säga någonting mera. I denna stund nästan
önskade han, att han kunnat byta med Kobo. Han visste, att
Kobo själf skulle möta sitt öde med det upphöjda lugn, som
karakteriserade hvarje hans tanke och handling, men vetskapen om
att en så tapper och hjältemodig man skulle, just när räddningen
var i sikte, i elfte timmen falla i sin hämndlystne och oförsonlige
fiendes händer smärtade honom djupt.
De bägge kompanier japanskt infanteri, som räddat Bob och
hans sällskap, kamperade denna afton i en liten närliggande by.
Herr Schwab måste smälta den ytterligare skymfen att hållas
under bevakning.
På morgonen bad Bob, som något så när hämtat sig efter
det våldsamma slaget och därpå följande fallet, att få gå och hälsa
på den förgrymmade tidningsmannen. Han fann herr Schwab
ifrigt skrifvande.
— Nej, det er inte grigsgorrespondens, sade tysken, utan
att se upp. — Det er private affärer. Så ni, herr japan, torde
vara so gut und lämne mig i fred.
— Nå men hur går det egentligen med affärerna, herr
Schwab? frågade Bob.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
