Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Slaget vid Yalufloden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stränder — för att obevekligt mota japanerna, så fort de försökte
sätta sin fot i Mandschuriet. General Sassulitsch lefde i den
lyckliga öfvertygelsen, att dessa bergshöjder skulle skänka hans flank
ett fullständigt skydd; händelsernas utveckling visade, att det var
just uppifrån dem, som det mest förkrossande slag, hvaraf han
drabbades, kom.
Tolfte divisionen, känd för japanerna under namnet Sampo
Shidan på grund af sitt stora förråd bergkanoner, valdes att
företaga den farliga marschen, och för trupper af mindre uthållighet
än japaner torde nog vågstycket ha visat sig outförbart. Ty man
begärde ej endast af dem, att de en och en skulle taga sig fram
öfver en följd af svindlande branta bergsluttningar; de skulle göra
det på mycket knappt tillmätt tid, och de skulle föra sitt artilleri
med sig.
Bob iakttog soldaterna, medan de stretade framåt, och ofta
genomfors han af en känsla af beundran, blandad med stolthet
öfver att han fått sig en liten roll tilldelad i denna underbara
manöver. Under tyngden af artilleripjäser, ammunition och andra
förråd rörde sig truppen oaflåtligt framåt, än kraflande med
oändlig möda uppför nästan lodräta väggar, då de flinka små
soldaterna halade och drogo, sköto på, stundom nästan buro de
olyckliga hästarna och ponyerna, stönande under kanoner, lavetter eller
lådor med granater, stundom med icke mindre besvär snubblande,
glidande, hasande utför bergkammens motsatta sida, för att sedan
på nytt begynna klättringen öfver denna oändliga följd af branta
stigningar och djupa klyftor.
Marschen hade tagit sin början tidigt på dagen; det var nu
sent fram på eftermiddagen, och Bob såg mer än en gång
general Inouye oroligt blicka västerut. De tågade rundt en väldig
bergjätte, och en halfmil eller något mer framför dem hade en
liten i förväg utsänd kavalleristyrka gjort halt, tydligen osäker om
den kosa den närmast borde följa.
— Till vänster, svarade Bob, besvarande general Inouyes
uttalade fråga, tvärs öfver den låga höjden och rakt uppför
sluttningen där bakom.
Generalen öfversatte instruktionerna för en adjutant, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
