Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Nemesis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag tackar er. Vill ni ge mig litet vatten?
Kobo lutade sig tillbaka mot de tjocka filtarna, och ögonen
uttalade hans tack. Bobs hjärta var tungt, och han gaf under
tystnad akt på honom. Ah-Sam var med outgrundlig min
sysselsatt med att laga i ordning en måltid åt sin herre.
Plötsligt trängde ljudet af en stark gevärssalva in genom
tornets murar. Bob reste sig, och lämnande Kobo i Ah-Sams
vård skyndade han upp till tornets topp, med sinnet fylldt af
farhågor. Skulle Kobo ej få dö i frid?
Från taket såg han en egendomlig anblick. Längs borgens
inre mur stodo täta rader af krigare, som ifrigt ropade och
gestikulerade. Den väldiga porten var uppslagen på vid gafvel, och
ett stycke utanför, bortåt den gröna slätten, hade en reslig gestalt
nyss satt sig upp på en vacker hvit häst, som tydligen ledts
ut till honom af tre män tillhörande garnisonen. Ryttaren kom
långsamt ridande, och när han närmade sig, såg Bob, att det var
ingen annan än hans förre följeslagare på denna vågsamma färd,
Sing-Tscheng.
Vid ingången till borgen höll höfdingen in sin häst och
riktade åter ett litet tal till männen, som svarade med höga
lefverop och ett förnyadt afskjutande af gevären. Han red därpå
genom porten in på borggården. När han blickade upp, fick han
syn på den ensamma gestalten uppe på tornets tak.
Ögonblickligen hoppade han af hästen, bugade sig ända ned till marken
och befallde de öfverraskade mandschurerna göra detsamma.
När bugandet var öfver, skickade han en man för att knacka
på tornets ytterdörr. Bob skyndade ned och befallde Ah-Sam
öppna dörren. Sing-Tscheng steg in, bugade sig åter ödmjukt
för engelsmannen och följde honom in i Tschang-Wos rum. Han
kastade en blick på den på golfvet utsträckta gestalten, gjorde med
en annan blick Ah-Sam en stum fråga och började därefter
förklara, hvad som händt.
När han kort förut stod vid randen af klyftan och blickade
mot muren, hade han bland hopen igenkännt en, som varit hans
kamrat den tid han själf tjänat under den gamle höfdingen.
Tilltalande honom vid namn, hade han erinrat honom om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
