Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Gamla vänner och nya framtidsutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gräsligt rent! Hur kan man bara komma på en sådan idé! Det
där kan helt enkelt inte uppskattas i pengar. Jag är säker på, att
herr Fawcett inte för något pris i verlden skulle vilja lämna det
från sig.
— Jag ämnar visst inte fresta honom. Jag är inte svag för
den där sortens dingelidonger. Då hade väl en ärlig
bankanvisning varit bra mycket bättre. Hör på, herr Fawcett, ni har inte
någon förmögenhet?
Bob blef röd vid den något burdusa frågan, och Ethel blef
röd af idel sympati.
— Nå, inte ondt i det! återtog den gamle mannen med en
glimt i ögonvrån. — Alla kunna väl inte vara rika heller. Jag
har nu g[tt och grundat en vecka, herr Fawcett. Det är inte rätt,
att ni ska ha gjort den där klättringen tvärs öfver mandschuriska
bergen för blankt ingenting. Hur länge tror ni kriget kommer
att räcka ännu?
— Därom vågar jag inte ens uttala en gissning, svarade
Bob. — Jag inser inte, hur Port Arthur skall kunna hålla ut
mycket längre, och hvad fälttåget till lands angår, så drifva de
japanska fältherrarna ryssarna från den ena positionen till den
andra. Om ryssarna äro kloka, kommer kriget att sluta med Port
Arthurs fall.
— Jaså? Och sedan?
— Hvad menar ni, sir?
— Jo, jag antar att gulingarna —
— Pappa! afbröt Ethel. — Du får inte begagna det där
gräsliga ordet — kalla dem japaner!
— Hvad som helst, bara du blir nöjd, mitt socker! Jag
ämnade just säga att guling — japanerna, menar jag — väl inte
föra det här kriget bara för den så kallade äran. De vilja väl
föra landet framåt — hva’?
— Utan tvifvel.
— Och de ämna väl hålla »öppen dörr», hvasa’? Jo, hvad
jag tänkt ut, är detta. När kriget slutar, blir det tid för mig att
sluta mig till ett nybildadt syndikat, som ämnar bearbeta en nyss
gjord malmfyndighet — inte oäfven, rakt inte oäfven... Och
det tyckes mig att döma af hvad jag hört och sett af er — i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
