- Project Runeberg -  Anteckningar på havet /
9

(1918) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal lots (1909)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

knuten placerade han några kilo krut och tände på. Det
blev en stjärnsmäll, så att taket höll på att lyfta sig.
Fästmön inne i köket tappade mjölkfatet, och gubben, som
satt och åt, fick gröten i vrångstrupen. Men Anders
Johan var karl när han kom. Vad bekymrade honom
alla sneda blickar, när han hissade tösen i vädret på
seniga armar, väldig som en ung gud i sin jublande,
sorglösa, starka glädje.

Och så blev lotsen gift. Tjänsten var en lek bara i
unga år. Dåligt väder eller gott väder var detsamma.
Åren gingo. Så många många skutor han kunde minnas!
År efter år kommo de och gingo de och kommo
tillbaka, ända tills de blevo gamla och lades upp.
Ångbåtar började kila mellan kobbarna och skären,
last-dragare, utländska passagerareångare och små
skärgårdsbåtar. Anders Johan Begin blev alla skeppares vän. Tur
hade han och aldrig gick en resa så bra, som när han
stod pä kommandobryggan och dundrade fram sina order.
Och så festtimmarna nere i mässen, när skaffningen
dukades upp och glasen klingade under glada skålar,
mustiga eder och muntra historier! Ibland gick traden
förbi Begins hem ute bland kobbarna och då nickade han
åt stugan, skiftade över bussen och skrattade sitt
bullrande skratt: mor sitter hemma och väntar. Och snart
fick mor sällskap därhemma: en liten tös, som skrek av
glädje, när far efter turen steg in genom hemmets dörr.

Och åren gingo. Förtjänsten var inte liten, men deri
rök i väg med fart. Många vänner hade han och alltid
var det någon anledning till fest, när han kom i hamn.
Någon nöd gick det då aldrig på dem därhemma heller,
om han också så småningom blev allt längre och längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochante/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free