- Project Runeberg -  Anteckningar på havet /
36

(1918) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ålfiske (1907)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

36

lycka ha vi en stund med de kassar, som varit försedda
med säcköverdrag; men så kommer åter igen en, där
uttern har varit framme och levt rövare. Och då . . .

Nå, saken är ju ganska allvarsam. Åtminstone för
österman. En kasse är en dyr historia — 30 — 35
kronor pr styck — så att en 15—20 kassar motsvara
ju en hel liten förmögenhet. Stormen kan sopa ut dem
till havs på en enda natt — ett riskabelt göra är det
tydligen, oberäknat besväret. Och så detta med uttern.
Om inte rent av sälen håller sig framme och drar i väg
med hela härligheten . . . Men så kan det ju bli pengar
också; om det vill sig väl och allt går bra, kan Österman
få ända till 20 vikter — 200 kg. — på en enda dag.
Då kan båten vara lastad ända upp till relingen med ål,
levande, krälande ål upp till knäna, som sedan plockas
i trummor och skickas till staden — där herrskapet får
ta hand om den själva. Håll till godo.

Då är Österman glad ända in i själen, plirar mot
vädret och spår solsken, skiftar över bussen, kliar sig
betänksamt i skägget och berättar — till exempel om
den där gäddan, som vägde 24 skålpund och som hade
svalt en sik som vägde 8 — eller den där ålen, som
var så stor, att han hade man som en häst — eller om
den där vita räven, ”kritanste vit”, som han såg i sin
ungdom, när han iåg ute på öarna och sköt huller om
buller; den gången blev han så rädd, att han kastade
bössan lång väg och bara sprang, bara sprang för
brinnande livet.

Men nu är humöret borta och allt det där måste jag
spara till en annan gång, när österman är vid lynne
att berätta dem själv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochante/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free