Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
lagon skiner gul på dikesrenen och himlen är fylld med
en blå oändlighet av löften! —
Han gräver i jorden, vänder myllan och fröjdas åt
tanken på visornas och sagornas blomster, som ska växa
i hans täppa: lavendel, isop, åbrodd, timjan, salvia,
akleja, vår frus handskar, hjärtansfröjd, krusmynta —
och den brandgula liljan! — och den bästa av dem alla,
folkvisans vita lilja, den enkla, fina Lilium candidum —*
och kanske lyckas en gång alla unders under: att få
den ömma rosmarinen trivsamt stark och blommande
med salig doft!
När man gräver i vårens mjuka jord, vars doft gör
mannen vild, när osynliga lärkor hänga däruppe i
sol-diset och fylla hela rymden med sitt klingande jubel,
när frugan bär ut brickan på gården och säger: i dag
kan vi dricka kaffe ute — då känner man sig fylld av
hednisk kraft, man lämnar hastigt blomstertäppans sötma
och bryter sig fram i hårdare jord, som ska bära större
ting. Här ska potatisen sättas — och här ska vi ha
jordgubbarna — och där i svala källaren ska en aldrig
så liten sup ligga på lut i sällskap med en flaska madeira,
ty man kan aldrig veta vilka glada stunder sommaren
kan bära i sitt sköte.
Och så måste han titta i smyg på lilla hustrubarnet,
hon går därborta och flyttar sina oblekta
linnehanddukar, som hon lagt ut till blekning i solljuset på snön,
ja, i går var där snö, men i dag ligga de på bara marken.
Så glider vintern bort under deras händer, och vårens
blommor stå väntande vid snökanten att det kalla täcket
skall dras av än mera, att nya blommor och nya rike-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
