Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vikingar och köpmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
är germanernas adel — köpmansadel såväl som
krigar-adel.
Vi sålde ull, pälsverk och trälar. Vi köpte vapen,
guld, koppar- och tenntackor o. s. v. Det var på
900-talet. Understundom höllo vi också marknad härhemma,
då folk från världens alla hörn törnade ihop strax
utanför nuvarande Göteborg, på öarna vid Göta älvs
mynning, till köpenskap, gästabud och slagsmål och annan
sådan rolighet, som karlar i alla tider haft för sig.
Mellan marknaderna var det tämligen lugnt och
fridfullt på Brännö och de andra älvarskären, antar jag.
Utom något mera privat slagsmål då och då, vilket ju
aldrig kan undvikas, så länge män lägga ner sin
allvarligaste möda på att tillägna sig andras egendom och
kvinnor.
Det var säkerligen en grann syn att en solglittrande
förmiddag i maj se en stor flotta av långa roddbåtar
samlad på Älvsborgsfjorden och Rivö och Dana fjordar.
De hade kommit från Kungahälla och andra platser uppåt
älven, från bohusskären norröver och från
hallandskusten söderöver, de hade samlats här vid älvmynningen.
Förtöjningarna kastades loss, de långa årorna stuckos
ut, stundom sextio par på en enda båt, och så rodde
man sjungande ut över Vinga Sand, tusentals mannar
med goda varor och vapen ombord. Utanför Vinga slöto
de upp på en enda lång linje, som rusade fram över
havet med kurs på Skagen och med sagans Atlantis
som mål. Det var saker, det, mina herrar, det kunde
löna sig för en käck pilt att ta hyra på en sådan båt!
Och grant var det väl också att se ett fullastat
köp-mansskepp komma vaggande in på de farliga vattnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
