Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenhuggarnas nödår (1916)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Jag kommer från havet. Med ögonen fulla av
bländande syner, med dyningarnas dystra brus i öronen och
med vinternattens tunga mörker omkring mig. På
bryggan höras några män småprata.
— Ja, di har ’et så uselt, så en kan inte tänka värre!
Jag vet genast vilka samtalet gäller. Inte fiskarna!
Nej, i samma läge, härinne bland den vimlande mängden
små träkåkar och stugor, bor även ett annat folk.
Stenhuggarna! Ett folk i nöd under dessa dagar!
Och nöden kommer ur samma källa, som ger
grannfolket rikedom, nöden kommer från kriget, krisen,
världens hela elände just nu.
Gullmarsfjorden skär in i Bohuslän ända fram till
Saltkällan nära gränsen vid Dal. Den är en smal
havs-fjord, fylld av nakna stenhällar och på sina håll
svindlande djup. Dess norra strand för granit, och därifrån
sträcker sig granitkusten norrut upp mot Norge. Här
är den bohuslänska stenindustriens egentliga hemvist.
När den började vet jag inte, och här har jag inga
böcker till hands. Men den var vid krigets början en
grann industri, i hela riket uppgick tillverkningsvärdet
till 231j2 miljoner kronor, varav den inhemska marknaden
konsumerat endast för 5 å 6 miljoner, resten har
exporterats, huvudsakligen till Tyskland, en stor del även till
Argentina. Det är mest gatsten som tillverkats, även
byggnadssten. I driften sysselsattes 15,000 personer,
vilka med sina familjer därav levde. Och när därtill
kommer, att de nakna, vilda klipporna kring stränderna
på detta sätt gjordes till levande värden, då förstås utan
vidare, att det här är fråga om ett företag av stor
betydelse för vårt folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
