- Project Runeberg -  Anteckningar på havet /
80

(1918) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenhuggarnas nödår (1916)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

förintelse. Och därför är det här en fråga om förfall
och inte bara en fråga om nöd — om jag åtminstone i
detta sammanhang får tillåta mig paradoxen bara nöd.

Saken är ju enkel nog.

När kriget började, fick Tyskland ingen användning
för sten. Det är dessutom en tung vara att skeppa över
Atlanten, den ska levereras fraktfritt i konsumentens
hamn — och frakterna stego svindlande. Jag vill minnas
att rederierna haft vackra inkomster. Nåja, deras vinster
togo många matbitar ur munnen på fattigfolket här i
landet, och stenhuggarna fingo känna det. Industrin
råkade i ett fruktansvärt trångmål, den hade ju di ivits
mest på export, och exporten stramades till eller
upphörde. Åtskilliga arbetsgivare kapsejsade, andra
strävade att i det längsta hålla ut. Indragningen drabbade i
Bohuslän omkring 6,000 arbetare.

Redan i goda tider var dessa mäns ekonomiska
ställning inte alltför lysande. Det är väl inte så snart gjort
för en man, som kom luffande med sin tunna och sina
släggor till ett stenbrott, arbetade på beting, gjorde
några meter när han hade lust och vilade sig däremellan
i kunglig frihet -— det är väl inte så snart gjort att
förvandla honom till en industriarbetare, som lärt sig
ta ut mesta möjliga valuta för att han sålt sin kropp till
en kugge i det stora verket. Och lönerörelserna tycks
här ha givit mindre resultat än arbetarnas strävan efter
ett värdigare liv. I Lysekil har ansetts skäligt upptaxera
stenhuggarna till 800 ä 900 kronors årlig inkomst, den
har väl på många håll stigit däröver, men få torde ha
nått avsevärt högre än 1,200 kr.

Detta var deras netto. Ty av bruttot skulle de själva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochante/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free