- Project Runeberg -  Anteckningar på havet /
89

(1918) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönhet och sill

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

inne en oklar, underlig känsla av den glädje man känner
inför ett lyckligt underverk, havet öppnar sig plötsligt
och ger sin rikedom, vattnet, rymden och skyarna
förvandlas inför hans ögon till något nytt, som han aldrig
hade drömt om, fast han så länge längtat efter en sådan
lycklig stund.

Ute på Kalvsund får man under vinterns dagar ibland
ett livligt intryck av, att ungefär så måste havets arbetare
ha känt det nu en tid. När man ser all den sill, som ligger
på bryggorna därute, blir man i första ögonblicket
förbluffad, och någonstans inne i hjärnan arbetar tanken
automatiskt med att evalvera i pengar all den rikedom,
som breder ut sig för ens fötter — men jag tycker att
läsaren och jag just nu ska behärska vårt naturliga begär
efter siffror och avstå från att forska efter antalet
hektoliter, kronor och öre. Jag undrar för övrigt om inte
läsaren får en bättre föreställning om massan, när jag säger
att alla lastbryggor och kajer därute — de äro som
bekant både många och stora — ligga alldeles
översvämmade av sill; det finns inte på långt när tillräckligt många
hektoliterlådor, och därför har man överallt vräkt upp
lösa sillen i höga silverglittrande berg, begränsade av på
kant ställda tomlådor.

Det förvånar mig inte alls, att bryggorna brusto en
vacker dag under tyngden av all denna sill — färsk sill i
berg och nysaltad sill i hela fjäll av uppstaplade tunnor.
Det hela var för resten en så fantastisk syn, att det inte
kan bli föremål för ett gnetigt referat, det skulle helst
målas — i en färg av frostig dimma och våt luft och ett
nattmörker så kompakt, att man måste formligen tränga
sig fram genom dess mjuka mörker, uppfyllt av tjockan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochante/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free