Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sillgulasch (1916)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
åt en något ljusare religionsuppfattning, att det föreföll
som om de stora vanvettstidernas packaktiga
”syndfullhet” numera skulle vara utesluten. Man behöver
bara besinna med vilken fart och energi det kärva
arbetsfolket vid havet utvecklat sin näring och fört den
fram till en betydande tillgång för vårt lands ekonomi
för att börja betvivla uppgifterna om sillgulaschens
barnsliga förströelser. Skulle de verkligen ens ge sig
tid till sådant?
Men å andra sidan. Historien om sillfiskets
utveckling sedan äldsta tider vittnar att varje ekonomisk
högkonjunktur, när sillen gått till och silvret flödat,
medfört ett vanvettigt rus, utan styrsel och utan tanke på
morgondagen. Kriserna ha kommit med jämna
mellanrum (70—100 år) och alltid givit samma lärdom i nöd
och bottenlöst elände åt dem som nyss syndade på
nåden med lätta sinnen. Skulle folket därnere verkligen
ingenting ha lärt och ingenting glömt? De bästa — och
flesta — av de västkustfiskare jag träffat hade dock
förefallit mig till fullo motsvara allmogens bondeadel.
Det där ville jag se med egna ögon, packade min
ryggsäck och reste ned.
Om jag förut inte klart vetat vad gulasch är, så
fick jag hastigt lära mig det i Göteborg. Jag skall inte
gå så långt i elakhet att jag berättar historien i detalj,
endast skissera typen.
Jag superade en kväll med en bekant, som plötsligt
presenterade en ung man, ett barn rättare sagt; jag
kunde ha burit honom på min ena arm. Ett
skrämmande tomt buller gick ut av hans mun, värst var
kanske den gemena fräckhet som stack fram ur hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
