Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Med trawlfiskare på Skagebanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Utmed styrbords reling ligger trawlen, liknar en
svart och tovig massa grovt nätverk, somligt så grovt,
att det påminner om godset i en torkmatta utanför en
farstudörr — det är själva den innersta säcken på
trawlen, kallad ”kådd-ännen”, rimligtvis av det engelska
ordet cod. Förut och akterut hänga på relingen två
stora, grova trädörrar, förenade med nätverket.
Allt det där kastas nu helt oceremoniellt överbord,
dörrarna sist, och två grova stålvajor, som löpa från
fartyget snett ner i vattnet, är vår enda förbindelse med
egendomen på djupet.
Principen för detta fiske är den enklaste möjliga:
man sticker ner en skopa i vattnet, skrapar en stund
utmed bottnen, tar upp skopan och häller ut fångsten på
däck, färdigt. Skopan utgöres av den långa ”struten”,
framtill försedd med två sidoväggar av glesare nätverk
— en sådan vägg kallas ”bellibeten” — vilka fortsättas
framåt av ytterligare en nätvägg på vardera sidan, kallad
”vingen”. Ytterst i vardera ”vingen” är ”dörren”
fästad, ligger plant på bottnen och skär ut åt sidan, när
apparaten släpas framåt. Därigenom öppnas de båda
nätväggarna, ”bellibetarna” och ”vingarna”, som en vid
famn, vilken leder fisken in i ”codändan”. Efter c.-a
två timmars släpning, halas trawlen upp och lyftes med
vinsch ombord, tömmes och kastas åter i vattnet.
Det finns ingenting intressant, varken i principen
eller dess tillämpning. Och naturligtvis inga traditioner;
trawlfisket i Sverige är väl inte mer än ett tjogtal år
gammalt. Båtarna äro byggda i England, tämligen
dyrbara, ägas därför av rederibolag. Besättningen har lön
och tantiéme. Det hela är ytterligt förenklat och indu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
