Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lofoten. Från en Nordlandsfärd i mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
hindrar mig att se husen, som säkerligen finnas
mittemot mitt fönster. Bon! Vi ska sova på saken.
Nästa morgon hade jag åter igen önskeväder. Solen
sken in genom rullgardinen, det droppade vatten ur
takrännan, blitt alltså, i mars månad, tre breddgrader norr
om polcirkeln, ack, den Golvströmmen! Upp med
gardinen — och tre steg baklänges — där stod faktiskt ett
fjäll mitt för näsan, tätt inpå mig tycktes det, färdigt
att trampa ner mig. Jag tog ett hastigt bestick med
ögon-mått, huset därborta är som ett frimärke, bon! Avståndet
är betryggande.
En promenad i solskenet. Vad har Svolvasr att
erbjuda? Ett hotell, otaliga ”rum för resande”,
kafistö-ver, diverse fotografer, biografer, lanthandlare, några
finare hus på behörigt avstånd — ser man på! En liten
kåkstad, som kommit upp sig, ett slags Paris kunde man
säga, i Lofotenstil. Och runt omkring stå dessa
evinner-liga fjäll, patetiska, ovanliga på allt sätt, spetsiga,
kantiga, tvärbranta — förstenade vikingasagor, hämtade ur
en läsebok för folkskolan.
Nå, men hamnen då? Motorbåtar och skonare.
Helgdagsklädda fiskare på hemväg, se ut som skollärare
eller klockare, hederligt och kraftigt folk, men Gud så
tråkigt! Jag undrar när nästa båt går — ut i världen,
bort från kåkstads-Paris.
Och alldeles som att trycka på en knapp — där stod
en kännare av Lofoten, en svensk landskapsmålare,
Richard Lindström. Fet och oklanderlig och med
glasögon, en fin karl på det hela taget, nu ska vi se på
Lofoten, sa han. Och så åkte vi i väg i en motorbåt,
som vi hittade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
