Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
I planket, som gick tvärs över kyrkan, fanns en
liten dörr. Den var stängd. Utan att stanna gav
mästaren dörren en spark, så att den flög upp. Han
fortsatte framåt koret, snabbt och bestämt, likt en
man, som måste skynda sig att ordna något, innan
han kan återgå till sitt rätta arbete.
Runt omkring voro pelare och valv höljda av
byggnadsställningar. I koret var hela bakväggen
genombruten till ett enda jättestort fönster, som
nådde ända upp till de översta sidopelarnas kapitäl,
tätt under takvalven. Hela fönstret var bemålat
med heliga bilder och scener, dagsljuset utanför
bröt sig genom de tusentals små glasrutorna i ett
guldglittrande regnbågsskimmer av dunkelt
glödande purpur, eldigt gult och grönt och bottenlöst
djupnande blått. Under kor fönstret reste sig
mästarens halvfärdiga altartempel — allt trä var ännu
färskt och omålat, överallt gapade öppningar, där
något skulle sättas in, det hela var ännu bara ett
tomt skal till en vacker dröm. Runt omkring stodo
arbetsbänkar, fyllda med trästycken, orörda eller
halvsnidade, och verktyg blänkte överallt bland grus
och spånor.
Mästaren hade redan tillsammans med några
andra karlar lyft upp en golvsten tätt invid en
pelare.
— Här! ropade han med skallande röst. Var är
han nu?
Hela kyrkan var uppfylld av människor, som
oroligt trängdes med varandra, tätt sammanpackade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
