Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
henne att vara henne nära i den stunden och göra
henne pinan lätt — du lovade att ta henne i dina
armar upp till Paradis. Hon väntade dig då, men
ensam och utan hjälp lät du henne dö.
— Du drev ju själv bort mig från ditt hus, när
jag bad att få henne till hustru.
— Du tog henne utan lov. Har du makt att bryta
lagen? Eller är du en vanlig kvinnotjuv, som stal
henne bakom föräldrarnas rygg?
— Hon var född till mig och jag till henne. Vi
gåvo varandra själva lov, ingen annan kunde rätt
göra det. Men medan hon kämpade mot döden,
stod jag fängslad inför herrarna och rådet.
— Som om bojor och murar kunde hindra Guds
ande! Hon väntar dig ännu — här nere vilar hon
och väntar på sin förlossning. Fräls henne! Tag
henne ut ur helvetets eld och låt henne sedan dö
med frid!
Frälsgive sjönk ner på sina knän och ropade i
jämmer:
— Förbarma dig, Gud! Förbarma dig, Gud!
Och allt folket mumlade:
— Förbarma dig, Gud! Förbarma dig, Gud!
Men där Frälsgive låg på sina knän vid den
öppnade graven, kände han den förfärliga stanken av
alla de döda kroppar, som lågo hopade i massor
under kyrkans golv. Han vände sig bort och kved,
sjönk maktlös ner på stengolvet, skakande av gråt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
