Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
flödair över — silar ut genom alla porer ända ut i
huden — man svindlar, skriker —
Hon vrider sig, sträcker ut sina lemmar, blundar
och viskar tyst:
— Man väntar och väntar — och så kommer det
till sist —
Frälsgive ser på henne förskräckt — hon skälver
i hela kroppen, sträcker sina nakna lemmar emot
honom och nästan jämrar:
— Hjälp mig! Jag älskar dig! Du är så vacker
— så ren — kyss —
Han stöter henne ifrån sig och rusar upp. Han
skakar av avsky, när han ser henne ligga på golvet
och vrida sig i saliga kval — den vällustiga
spänningen i hennes lemmar slaknar så småningom,
leendet av sinnlighet i hennes rödflammiga ansikte
blir mera hätskt, skamfullt, besvärat — hon mumlar:
— Jag trodde du ville —
Så avbröt hon sig tvärt, reste sig till hälften och
sade fräckt:
— Varför skulle du komma och störa mig, när
min vän var här? Han måste ju gå ifrån mig för
din skull. Och själv duger du ingenting till!
Då hördes musik utanför. Strängar klingade, och
en man sjöng en munter visa. Sången kom allt
närmare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
