Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
— Minns du kättarna, som leddes till bålet, när
vi sutto utanför Bagarfruns krog? Du bjöd dem
öl att dricka — men du hade inte deras lära, och
därför ville de inte dricka ditt öl. Precis som du
nu. Jag hair inte din lära, och därför vill du inte
dricka mitt öl!
— Detta menar du inte, svarade Frälsgive. Jag
strider inte om ord. Men om jag valde att ljuga
om de ting, som ligga högre än alla ord, då skulle
jag med egna händer slita sönder mitt förstånd och
sedan få leva som en dåre, tills jag drunknade i
tomhet och smuts.
— Vad vet du om tomheten?
— Jag behöver ingenting veta om sådant.
Stigen, de gingo på, tog plötsligen slut. De hade
kommit fram till floden, som lämnat staden och nu
var på väg till havet. Den flöt stilla, men strömmen
var stark och vattnet nådde högt upp på stränderna
efter regnet.
De stannade på stranden. Frälsgive såg sig om,
— Här finns ju ingen bro? sade han.
— Nej, jag ser det, svarade Magne lugnt. Man
kan komma över här annars. Men vattnet är för
högt nu. Vi måste vända om.
— Nej, sade Frälsgive. Jag ska försöka komma
över här ändå.
— Du simmar?
— Ja-
— Stirömmen är stark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
