Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
kommen. Den vill man ha till son, den vill man
göra något av. Den här gossen är inte så galen —
ett behagligt djur att ha i sin närhet. Den förre
valde jag inte själv. Han blev sådan han var —
därför att han var verkligen min son. Det var väl
därför jag var så galen i honom. Fast han inte var
i min smak, precis. Men sanningen att säga — jag
var galen i honom — jag älskade honom. I hans
blod var någonting, som blommade och doftade,
någonting som jag förstod på ett helt annat sätt,
än jag förstår allt annat. Det var väl för att jag
själv hade gjort honom, förstås. Det skulle alltså
ligga något i det där att vara far — att göra en
son — att göra något levande, som bär vidare det
blod man har inom sig. Ja ja, det är ju att skapa,
att göra underverk, att själv göra livet — då har
man Guds makt, då är man själv Gud. Men den
ynglingen, jag har nu — den har jag väl för satan
inte gjort? Och ändå känner jag mig på något
underligt vis bunden vid honom. Jag vill honom
något, vill göra något för honom, vill hjälpa honom,
som en far vill hjälpa sin son. Det skulle alltså ligga
något i det där också? Att man inte bara vill leva
själv — men även leva för någon annan. Det har
jag väl egentligen aldrig gjort förut? Såvida man
inte skulle räkna henne, förstås. Men hon gick ju
ifrån mig — och tog med sig bort hela mitt liv.
Jag har aldrig riktigt levat sedan dess, aldrig haft
någon, jag kunnat leva med eller leva för heller.
Men nu plötsligt, nu tar jag vem som helst till mig
— förste bäste unge man, som ser ut som en män-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
