Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
— med hovars dån kom truppen efter som en
storm och sprängde i tunga böljor över stängslet,
tvärs genom det glesa försvaret. Ur det svarta
molnet av fasa strömmade ner ett slagregn av stål
— människor tumlade undan, dignande under
blommor av blod. Först långt inne i parken kunde farten
hejdas, hästarna sansas och truppen åter ordnas.
Porten var tagen med ett tigersprång.
Bakom dem lågo små högar av nergjorda
människor, här och där rörde sig något ännu levande
bland de döda eller reste sig till hälften under
hjärtskärande jämmer en sönderhuggen kropp, tills den
åter föll hjälplöst samman på marken.
Ur den dunkla furuparken redo ryttarna fram
till ljusare och vidare vidder, där dungar av
lövträd sträckte sina kala grenar mot
morgonsolen. Vita, jämna vägar slingrade sig fram åt
alla håll. Truppen spred sig i små skaror, som
muntert travade omkring för att söka efter fler
fiender att förgöra. Här och där träffades några
förskrämda hopar av furstbiskopens folk — de
sträckte genast vapen eller blevo nerhuggna.
Vidare gick den vilda jakten fram. Mellan några
dungar av höga, mörka popplar löpte en bredare
väg fram till en trappa, som mellan jämna häckar
höjde sig upp till en praktfull fontän; där bakom
steg trappan, rakt som ett enda streck, vidare upp
till en murad loggia, övervuxen av blodrött och
guldgult vildvin — men bakom loggian steg trappan
ännu högre, oändligt högt och långt bort, tycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
