Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33i
dem var döden ingen ny upptäckt, de pratade högt
och skrattade fräckt tillsammans, medan de spelade
med ett par tärningar om rättigheten att gå först
ut till bödeln. De .spelade om och om igen, och
snart hade allesammans vunnit turen.
Spåbodde satt inkrupen i ett mörkt hörn i ett av
sidoskeppen. Han ville inte släppa en vansinnig
förhoppning, att han skulle kunna smyga sig undan,
om han gömde sig riktigt listigt och väl. Men han
visste ändå, att detta var omöjligt — intet av hans
många svåra underverk kunde hjälpa honom längre
— han jämrade tyst för ;sig själv oavlåtligt, och ur
hans falska, skygga ögon flöto ideligen små rädda
tårar ner i hans vilda skägg.
Bondehövdingen gick istyv i ryggen, fram och
tillbaka på golvet framför högaltarets skrank. Om
någon av de människor, som kröpo omkring där,
kom honom för nära, sparkade han ifrån sig eller
trampade rätt ner i den levande kroppen. När han
tröttnade gå, klev han upp och satte sig myndigt i
biskopsstolen. Var han inte den mäktigaste
människa som fanns? Trodde man, att han läte hindra
sig av någon, eller att han ämnade böja sig för några
domar? Ånej, han skulle visa dem! Man är inte
död än, man tänker inte dö, förrän man fått
tillräcklig hämnd, de ska nog få se! I mörkahuset hade
han ännu flera tjog fångar kvar att döma till pina
och död, dem måste han ha slut på först, någon
rättvisa ska väl finnas! Är man inte bonde ? Är
man inte en fri man, fast herrarna gärna ville ha
en till träl? Men vad skulle herrarna äta, om inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
