Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de ännu behålla trots mina försök att ge
stiliseringen en stramare prägel.
Mannen som skrev dem var inte vidare rolig.
Det går tretton på dussinet av den sortens
människor. Han var den trettonde. Endast
genom sitt förhållande till proletariatet får han
en smula intresse.
Åtskilliga män av hans slag ha under tidernas
lopp dragits från sin rätta samhälleliga miljö
till arbetarerörelsen på grund av de mest
skiftande motiv: för att söka realisera något ideal
— eller för att söka realisera sig själva. Många
ha fallit bort igen, antingen för att på andra
håll söka tillfredsställa sina individuella behov
— eller för att, i likhet med hjälten i denna
brevsamling, aldrig mer resa sig ur den misär
de själva berett sig genom att låta sig slitas
sönder och kramas tomma.
Det är en i grund och botten banal historia.
En ung man, utsläppt mogen ur skolan, oerfaren
i allvarets och arbetets värld, snart berusad
av alltför starka böcker, driven av längtan
efter pålitliga ideal — en hjärtats oro, som är
allmännare i vår tid än man skulle kunna tro
när man ytligt betraktar de unga! — en sådan
man drages lätt inom arbetarerörelsens
trollkrets av suggestion och stannar betagen för att
fullborda sitt öde. Det är Helge Vidells
speciella kasus.
Han skryter visserligen med en smula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
