Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidare vart som helst, där några hundra man
med gevär kunde behövas. Fram för den sociala
revolutionen, ner med privatkapitalismen, leve
det nya riket!
Jag kan säga dig, att det var en gnistrande
grann stund för oss, när vi hörde Storvikspojken
berätta hur man tänkt sig saken hemma hos
honom. Det fanns inga överord i hans tal. De
hade ordnat alltsammans klokt och praktiskt,
all onödig blodsutgjutelse skulle undvikas, men
några av herrarna måste man nog skjuta ner.
Bara man finge börja snart, varför kom det
ingen order till strid?
Jag vet inte, om han var mycket klokare när
han reste hem igen. Han såg inte precis
besviken ut, därtill var han alldeles för lugn och fri
från fanatism. Men han såg förvånad ut —
häpen — förvirrad. Tydligen kom han alldeles
bakom flötet, när han fick höra att det inte alls
var meningen att använda gevär i den här
striden. Vilket folk, i Herrans namn! Svenska
krigare utan fruktan och utan tvekan!
Det pinar mig att tänka på, hur mycket mod
och handlingskraft, som gått under i detta
svältkrig. Jag vet ju, att det hade varit ett farligt
vansinne, om Storvikspojkarna fått sätta eld på
hela landet — men ändå — ändå —! Jag ville
gråta, när jag tänker på vad vi förlorat, vi
som längta efter den stora, sköna, befriande
handlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
