Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
ligen ändå efter idyllen, såsom alla andra
människor längta efter det mjuka, varma, trygga?
De båda! Som ständigt offra allt i kampen
för andra och behålla endast sin fattigdom —
det vore en tragisk upptäckt!
Men då tänker jag på, att jag sett Alma
smeka andras barn — hon trodde sig alldeles
ensam. Och vilka smekningar! Hungriga,
svultna, glupska! En ropande moder utan barn!
Det var hemskt att se.
Men jag skriver så förvirrat, det var om
Hammershöjs tavla jag skulle berätta. Jag
frågade rakt på sak och inte utan ringaktning:
— Vad ska ni med den?
— Är den inte vacker?
— Det förstås. Men även när sådant är som
vackrast, känner jag det som något fientligt.
1 det där ombonade rummet ville jag inte leva
mitt liv.
Vi sutto tysta en stund. Då sade Alma
plötsligt med en liten lustig grimas:
— Du måste väl åtminstone medge, att det
är vackrare än Carl Larssons
barnkammar-tavlor?
Ja, det förstås. Gott att man inte väljer den
allra enklaste skönheten. Men för tusan hakar,
tankegången är riskabel! Den mynnar
ohjälpligen ut i ankdammen i alla fall — och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
