Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
emedan det inte intresserar mig längre att
småaktigt syssla med något så betydelselöst. Och
jag förstår sannerligen inte hur det kan
intressera dig. Vi ha andra gåtor att begrunda, de
måste lösas till hjälp för oss själva och alla
små kamrater. Hör inte så envist efter bullret
av världen, det är slammer och tjut, kan aldrig
bli något annat för den som är lyhörd och
noga lyssnar. Men går du på avstånd från
händelserna, då förnimmer du endast de sköna
tonerna av en fjärran storm över haven. Och
du inser, att vad som har någon vikt är bara
det egna jaget, hur det skall kunna nå sitt
högsta möjliga liv.
Jag märker var dag, att jag blir alltmer
främmande för mina kamrater. Jag har kommit in i
en helt annan tankevärld, där själen svingar i
en ny och starkare spänning, där alla spörsmål
resa sig strängare och kräva en skarpare blick
för djupens hemligheter — kanske också en
ärligare vilja.
Inte vill jag därmed ha sagt, att kamraterna
här behäftas med oärlighet, men de äro ärliga
på ett annat sätt. Deras sanning är grövre,
enklare, banalare än den jag söker. Så äro de
kanske livsdugligare än jag, fast jag tycker att
de nöja sig med alltför litet. De kunna
jargongen och veva den ur sig med all önskvärd
precision, men annars är det inte mycket som
skiljer dem från vanliga dästa borgarebrackor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
