Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Och frågan ställer sig så på sin spets för mig:
är det ens till slut någon verklig skillnad mellan
Alma och Erik å ena sidan och den borgerliga
hönsgårdens små nöjda kreatur på den andra?
Jag tycker jag borde känna skillnaden och
skämmas för att fråga. Men bara det faktum
att denna oro lever inom mig alltjämt visar ju,
att jag ännu inte har känt sanningens hälleberg
under mina fötter.
Snart ska det dock bli uppenbart, om jag
farit vilse i min tro på dem. Det betyder: min
tro på proletariatet, vars bästa, ädlaste
människomaterial fått gestalt i dem båda.
Sviker mig denna tro, då brister jag sönder
och faller samman och blir åter jord i jorden.
Ty över detta har livet intet värde för mig.
Nu förstår du, att det är inte längre fråga om
den yttre världen, det är fråga om mig själv,
mig ensam inför det yttersta avgörandet. Och
vem är jag, lille Helge Videll, att jag skulle
slippa undan prövningens och domens stund?
Jag ser mörkret komma genom mitt fönster,
det skymmer till kväll därute, en vårens kväll
med under och löften och isig köld ännu i
vinden. Jorden är mjuk och ljum, himmelen
blå och hård, stjärnorna bleka. Elden brinner
och brinner i min själ, allt hetare bli
drömmarna, hjärtat vill stanna vid doften av en
kvinnas hår, ljuv och smekande som doften
av viol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
