Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
när jag tänker på detta sällsamma strålande
skimmer, som då omger henne. När hon sitter
härinne hos mig, och skymningen kommer
med böljande blåa dunkel därutifrån och
insveper oss i allt mörkare vågor av mörker —
då ser jag henne såsom jag alltid ska minnas
henne. Och jag tycker nästan, att det är de
enda gånger jag sett henne, verkligen sett
henne.
Jag kan inte likna henne vid någonting annat
än antikens kvinnobilder. Samma rena panna,
samma raka fasta profil, skuren ut ur marmorn
med breda mejseltag; samma fina mun,
halvöppen och ändå sträng, samma stora, öppna,
ärliga ögon. Hon har en massa askblont hår,
som hon aldrig kan hålla riktigt i ordning. På
varje rörelse hon gör kan man märka, att hon
håller fast vid ett fjärran mål för sin vilja och
går den raka vägen dithän utan att bekymra
sig om den mängd av oväsentligheter, som
måste passeras. Hon är född långt söderut
vid havet — och därav har hon andens vida
öppenhet, ljuset av oändlighetens syner,
stormvindens styrka, rolöst böljande aningarnas sorl
och doften av friskhet, sälta och soldjup kyla.
När hon suttit hos mig så länge att hon
vant sig vid känslan att vara fri, då talar hon
också på ett helt annat sätt än förut. Orden
falla inte längre trevande, som om hon valde
de enklaste för att bli förstådd, de komma i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
