Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
och har i mina tankar ingenting annat än vår
sista kväll tillsammans i det kalla mörkret. Var
jag än går, ser jag endast hennes vita ansikte,
hårt som is, och känner hennes händer gripa
fast om mina som i dödsångest. Ingen annan
smekning har förenat oss. Ingen svindel har
kommit oss att falla — tänk att man kan vara
stolt över sådant!
Jag försökte vidare förklara för henne den
kvällen vad denna upplevelse betyder för mig
och mot vilket mål min vilja siktar, likt en
krigare med stålad båge höjd mot stjärnorna.
Jag törs inte påstå, att hon förstod mig. Eller
kanske var hon bara trött, hon lät så skygg
och rädd — som ett barn, ingenting annat än
ett barn. Jag måste skratta åt henne — jag
känner ju bättre än någon hennes stolta, tappra
hjärta!
Det var naturligtvis så, att hon var utpinad
och dödstrött. Och jag inte mindre, så att jag
lät givetvis ganska virrig. Det är för övrigt
svårt nog för mig själv att kunna skönja
någonting klart i mina egna förvirrade drömmar om
proletariatet. Jag börjar tvivla på, att det
någonsin ska lyckas mig ens vid lugnaste
eftertanke.
Man ser i ett enda blixtrande ögonblick inom
sig en hel ny värld. Ljuset slocknar genast
och synen är borta. Man försöker uttrycka
vad man sett och finner inga ord. Det var så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
