- Project Runeberg -  Romantiska brev : En historia om socialt svärmeri /
128

(1915) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

IX.

Jag har här i Stockholm några vänner sedan
pojkåren. De sitta nu i var sin ateljé och
storma himmelen varje förmiddag, medan det
är så pass ljust, att de kunna urskilja färg
och valör.

Jag sökte upp dem och firade där en stor
och allvarlig glädjefest. Åtskilliga år ha rullat
undan, sedan vi sågo varandra sist. Jag har fått
hårdare hud och många ärr efter djupa hugg,
och sårfeber brinner i mitt blod. Men jag såg,
att även de voro män, som börjat hårdna.

Vad de leva besynnerligt, dessa unga
konstnärer i våra dagar! Man går dit med en viss
tvekan, rädd att kliva ner sig i bohémens blöta
kärr — och märker efter en stund, att så fast
mark under fotterna som där, det har man inte
haft på mången god dag.

Luften däruppe — kall och nykter som i
en operationssal. Och pojkarnas ögon — kalla,
djupa, liksom utan botten. Ögonen hos män,
som se vidder och djupa syner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:01:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochroma/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free