Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Mina små kamrater äro grova materialister,
ja, hur skulle de kunna vara annat? Och dock
— hur många människor förneka inte varje
ideal och handla dock aldrig annorlunda än som
obotliga idealister!
Jag kände, att mina vänner målarna
för-stodo detta lika bra som jag själv. Jag såg,
att jag har bröder i anden långt utanför
proletariatets gränser. Tänk om det inte skulle finnas
några sådana gränser?
Underbart hur ögat törstar efter skönhet!
Allt grått och rått, som tröttat mig, allt hårt
och tungt, som pinat mig och gjort min syn
matt — det sköljdes bort av den strålande
färgglädje, som mötte mig hos mina vänner
målarna. Mina svidande torra ögon drucko
skönhet. När jag gick hem till Inga igen, log
jag för mig själv av lycksalighet över den must
av grönt och blått och rött och silvergrått och
guldgult som ännu dröjde kvar i mättad syn
inom mig.
Vilka vackra och lustiga illusioner! De äro
ju dock ingenting i sig själva, de skapas först
i vårt medvetande och skapas ständigt om
igen. Men vem skulle vilja avstå från sådana
illusioner för att ingenting annat se än den
materiella verkligheten, färgklumparna på
linneduken?
Inte jag! Nej — även om jag kunde genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
