Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
älskar är uppenbarligen någonting
övernaturligt! —
Till slut kom i alla fall för mig katastrofen.
Det ringde i min telefon, det var hon. Jag hörde
hennes röst, jag svarade, varje ord brände mig i
halsen som eld.
Hon ville bara tala med mig, hon var hemma
hos sig och bad mig, bad mig komma.
Jag gick genast dit.
Hur jag predikade för mig själv på vägen till
henne! Inte ett ont ord skulle jag säga, inte
en förebråelse, inte ett ljud av det förakt jag
kände. Hon har valt efter sin egen vilja,
därmed är saken klar.
Det blev naturligtvis en smula annorlunda.
Jag svek inte mina goda föresatser, helt enkelt
emedan jag aldrig kom i tillfälle. Det mötte mig
en storm, som tvang mig tvärt att falla undan
och följa med så gott jag kunde.
Hon var som förvandlad, jag kände knappast
igen henne. Vild, rasande av förtvivlan, vit som
döden i ansiktet, gnistrande, iskalla ögon. Hon
sprang emot mig i dörren, ropande:
— Du måste hjälpa mig, du måste!
— Med vad?
— Du kan hindra detta! Du kan det, om du
vill!
— Hindra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
