Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Och där hade jag alltså den berömda
kvinnliga instinkten! Den löpte i sin egen
besynnerliga kurva, fjärran från mina begrepp, rakt stick
i stäv mot ord och avtal, som hårdast binder
mannen. Sådant var för henne till slut bara
ord, ord — och hon ville ha haft en handling
att ge sig åt.
Jag såg henne — och jag såg vad jag borde
ha gjort. Tagit henne skulle jag, tagit henne
med våld om så hade krävts. Då hade jag funnit
henne mitt i hjärtat.
Men sådant kan jag inte. Ständigt känner jag
mig en smula på avstånd från mannen som
använder våld. Han behöver tvinga till sig livet,
så fattig är han. Och han tror på det han tagit
med våld, så enfaldig är han. På sanningens
egen makt vågar han inte lita.
— Vad vill du jag ska göra? frågade jag.
— Jag vet inte.
Hon drev omkring i rummet av och an, fram
och tillbaka och vred sina händer. Och jag
älskar henne, bror lille, jag älskar henne!
Stormen var över mig, och det var en ljuvlig
hugsvalelse att känna den vinande tunga
vinden. Varje sekund, som stilla droppade ner i
evigheten just då, var fylld av svindlande
oändlighet.
— Vill du, att jag talar med Erik?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
