Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
liten otäck, smutsig broschyr, jag känner den
där sortens agitation, ägnad att piska fram hatet
hos de råaste, det luktar just inte parfym. —
Men jag vet ju, att sådant måste göras. De
förslöade måste väckas ur sin sömn till döds,
med skrik och med hårda ord måste det göras,
innan man kan tala förnuftigt till dem. Det
pinar mig dock att bära smuts. Och att försvara
det —! Men inte längre än det kan försvaras!
Över sanningens gränser går jag inte, hellre
strängare straff.
Inför mig själv har ju domen en helt annan
betydelse.
Hur kunde jag dock ett enda ögonblick
drömma så högt, tänka så stort om mig själv
— att hon, denna stolta, trofasta kvinna, skulle
kunna älska mig och ge åt mig sin själ! Jag
dåre! Men inte utan lycka ändå! Jag har
fått lära mig under dessa dagar av storm att
plocka bort bit för bit av egenkärlek och
själviskhet, jag har fått lära mig själv att offra,
offra och offra — allt har jag givit — min Gud,
att det kan göra mig så glad!
Jag är bara rädd att jag på detta sätt blir en
smula — hur ska jag säga? — alltför god!
Jag kan inte befria mig från en viss hemlig
ångest i all denna underliga glädje. Den är
som ett rus, som dock inte alldeles betvingar
mitt medvetande. Jag vet inte riktigt vad jag
fruktar — ett okänt mörker allt närmare mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
