Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
hungrige världsbetvingaren — av de gamla
örnarna från blodiga gudars berg skall det nya
namnet bäras ut över världen, den nye
rov-mannens namn i kommande tider, som ännu
ingen anar.
Vår tid är förbi. Vi gingo i dårliga
drömmar och gladde oss åt en besynnerlig visshet
att vägen till framtidens lyckoland kunde redan
mätas upp i några stadier, och ginge det inte
utan strid att draga därin, så återstode dock
endast den sista bataljen, vars utgång redan
på förhand hälsades av oss med segerjubel.
Men då stodo vi likt Moses på berget och
sågo hägringar, som oss inte förunnas att
levande nå. Vi ha många år ännu att vandra
genom öknarna. I vår inre åskådning sågo vi
en gång en hel ny värld. Och ständigt ha vi
famlat efter den synen som hastigt försvann.
Vi ha försökt uttrycka det — och inte funnit
tillräckliga ord. Vi ha försökt uttrycka det med
handlingar — och alltid famlat i mörkret. Vi
ha försökt slå fram någon lag, som likt en
trollformel skulle öppna portarna och skingra de
gråa dimmorna, så att vi äntligen skulle kunna
draga in i — men synen var borta igen. Vi
försökte på andra sätt, men det blev inte precis
såsom vi menade. Vi måste förklara först, och
utreda — och så måste vi göra någonting annat
först innan vi kunde göra det vi först hade tänkt
— och så fick vi till slut någonting som vi inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
