- Project Runeberg -  Svart på vitt /
32

(1930) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Häktad!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-32-]{++} Han tog sitt gevär och försökte se beslutsam ut.

Men jag tog tillbaka mina cigarretter och mina svenska
tändstickor, varefter jag med en flott gest pekade på dörrenl

Han grinade! och gick med rovet! Då hejdade jag honom
igen — tog några av mina cigarretter och stoppade dem i
hans uniformsficka. Tänk, pojken begrep! Han skrattade

— och ur hans fullkomligt passiva händer tog jag min röda
plånbok, öppnade den, visade honom, att den var full av
papper — varefter jag lade den tillbaka i hans hand! Sedan
tog jag min svarta plånbok — visade honom på samma
sätt, att i den fanns endast pengar — han stirrade på mig
villrådig, och jag stoppade trankilt min svarta plånbok med
pengarna tillbaka i min egen ficka!

Pojken stirrade på mig med runda ögon en lång stund

— till slut gick det upp ett ljus för honom! Han nickade
ivrigt, grinade vänligt — och gick! Med det övriga rovet!

Efter en stund dundrade gevärskolvar i golvet utanför
min »hytt». Dörren öppnades, och ett par soldater vinkade
åt mig att stiga ut.

Vi marscherade tillbaka till samma rum, där jag varit
förut. Officerarne sutto kvar kring bordet, där småsakerna
från mina fickor lågo i en liten blyg men mycket allvarlig
hög.

Herrarna sågo beslutsamma ut — och det ska’ väl höga
herrar göra i en så betydelsefull stund.

En annan herre hade kommit till — en ung, kraftig,
civilklädd karl. Han tilltalade mig — ganska vänligt! — på
sjungande finsk-svenska och förklarade, att han skulle vara
tolk.

Jag bockade, förtjust att slippa rådbråka franska längre

De övriga herrarne sågo emellertid inte alls förtjusta ut,
och av den tatariske generalens rytande begrep jag, att jag
var anklagad för någonting.

— Är detta edra tillhörigheter? översatte finnen det feta
rytandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochsvar/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free