Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Det franska slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[- 80
ljus-]{+ljus+} och lekande munterhet, blod och tårar, kärlek och
blanka värjor som korsas, ädla tankar, stolta ord och
sentimentala kupletter — nej, för all del! Tänd inte rampen!
Det luktar gas lång väg! Och den odören skall man spara
till sista akten! Den skall i vårt minne för evigt parfymera
hjältinnans stolta slutreplik! Kunde hon stiga fram nu på
den tomma scenen, skulle hon ropa med tragiskt patos, så att
det ekade i den övergivna salongen:
— Ha! Det elektriska ljuset har mördat min älskade
teater!
Vi gå ut igen — och den gamle stänger dörren så
vemodigt tyst, som om han visste, att nu öppnas den aldrig mer!
Vi gå tvärs över rummet i stället till dörren mitt emot —
den leder också in till ett stort, välvt rum, vars tomhet ekar
i mörkret. Och när ljuset tändes, ser jag, att vi äro i
kyrkan, i slottskapellet! Under altarets enkla, svarta kors står
en madonna, skuren i trä av en mästare på 1400-talet —
det var endast den franska gotiken, som kunde ge åt den
heliga Jungfrun detta underbara leende, där all jordisk
smärta skälver och all himmelens lycka strålar. Vid
hennes sida lyfta sig två fanor: den röda Oriflamme’n,
beströdd med gyllene stjärnor — och den liljevita
kungsfa-nan, beströdd med gyllene liljor!
Vid korsgången står Frankrikes egen heliga jungfru på
vakt — Jeanne d’Arc, rustad till strid, med det nakna
svärdet i den ena handen och jungfrubanerets blåa och vita
duk i den andra.
Under predikstolen står den lilla, enkla orgeln. Gud
sig-ne dig för alla vackra hymner, som dina späda stämmor
lyft över jordens tyngd och kyla! När alla hårda ord lagt
anden hjälplös i band, då hörde människorna dock i
orgelbruset ett eko av Guds levande röst! —
Vi gå vidare.
Jag kommer att tänka på, att jag ännu sett bara främ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
