Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Det svenska slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-202
nadstyp,-]{+nadstyp,+} endast en nödvändig anpassningsform i ett mer
eller mindre obehagligt tvångsläge.
För den tyske slottsherrn har däremot fästningen varit
en önskad och eftersträvad byggnadsform — när han
frångått detta sitt eget ideal, har han icke haft annat att komma
med än tämligen släta kopior av det franska slottet.
Det gör ju inte så mycket — tysken har i gengäld det
småborgerligt trivsamma hemmet, det kanske högsta
livs-värde, som existerar på jorden. Det finns ännu kvar även
i Sverige — och det förefaller som om nutidens svenskar i
medelåldern skulle medvetet och mer insiktsfullt än
någonsin skett förut sträva efter att bevara och utveckla detta
livsvärde.
I Frankrike är hemmet i vår germanska mening ett
tämligen okänt begrepp — till den grad, att det franska
språket icke äger ett enda ord, som fullt motsvarar det svenska
ordet hem. Fransmannen har »la maison», han har till och
med »le foyer» — han har naturligtvis även ett »chez-moi»
— men han har intet hem — home, Heimat!
Fransmannen har i gengäld »le pays», som betecknar »mannen
hemifrån», det vill säga landsmannen — och »la payse» som
betecknar landsmaninnan, »ungdomsflickan», kärestan där
hemma.
De svenska slottsherrarna ha aldrig lyckats skapa någon
egen byggnadstyp. Ända från medeltiden och fram till
1700-talet ha de kopierat det tyska fästningshuset — många
svenska slott heta än i dag helt enkelt »hus»! de ge
husrum, ly och försvar, de »hysa» sina invånare! De stå
som oförglömliga och ofrånkomliga minnesvårdar över den
enorma militära idiotisering, som så länge präglat livet i
vårt land och gjort vår kultur så onödigt fattig.
I Sverige fanns till och med en tid — för inte så länge
sedan — då kälkborgaren, så fort han fått lite pengar, i
sin trädgård lät bygga ett litet lusthus i form av en tysk
rovriddareborg! Många sådana »toddyborgar» stå ännu kvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
