- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
34

(1940-1941) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Bondefolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Ja en kan ju aldri veta.

— Gammal-Maja ville de. Inte ve ja om de ä rätt. Hon
gjorde så mycke, hon. Ja ble rakt förskrämd te slut.

Så fick nu mannen veta, hur väl barnet var skyddat.

Först hade grannas mormor låtsats slänga in det i elden.
Hade det varit en bortbyting, skulle den osynliga modern
i förskräckelsen ha ryckt det till sig och givit rätta barnet
tillbaka. Men det var inte bortbytt, Gud vare äran.

Sedan hade man badat den nyfödde. Vattnet hade ju
länge stått undangömt i köket, för att man skulle ha det till
hands och slippa ta färskt. Men det skulle vara så mycket
till. En kniv lades i baljan, stål måste det vara. Modems
vigselring hade ock en särskild kraft, gräddkannan av
gammalt silver kom även med, ärvt skulle det vara, nu hade
barnet fått det och skulle nog behålla det. En silverslant i
badvattnet skulle ge honom pengar i livet, en färsk äggula
skulle ge honom gott utseende.

Tre gånger blev den lille badad, sedan trugades tre
droppar av vattnet i hans mun.

I samma vatten fick därefter modern tvätta sig, för att
de gula fläckarna i ansiktet skulle gå bort, så att hon —
men det gjorde ju detsamma, förstås.

När detta var gjort, hade grannas mormor stuckit en
eldbrand i vattnet för att rena det och sedan hällt det i ett par
flaskor, det skulle gömmas som medicin mot sjukdomar och
utslag.

Sedan hade barnet vägts, och ytterligare skulle det vägas
tre torsdagar å rad för att växa fort. Det höll nio och ett
halvt skålpund, som var bra nog mycket.

I gossens linda skulle vara fruntimmerskläder för att han
skulle bli lätt gift en gång. I vaggan låg saxen och en bit
flinta och en liten påse med många saker i, som grannas

34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:56 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochvalda/3/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free